S/Y Marina: Johan Öhrmalm

- 08.08.2002
Mail fra Johan Öhrmalm sønnen til Hans med historier om hans opplevelser med Marina som liten gutt.

Jan!

Jag föddes i juni månad 1971. Efter 8 dagar tog min pappa ombord mig på "Virri", en finskbyggd SK 30. Denna båt visade sig vara för liten för vår familj så min pappa beslöt sig för att köpa en större. Så sommaren 1972 seglade jag och mina föräldrar, Hans och Eva Öhrmalm, för första gången på den fantastiska Iversen-ritade "Marina".

Det är med stor glädje som jag nu återfinner "Marina"! Det värmer mitt hjärta att se att hon har blivit väl omhändertagen och nu ägs av, vad framgår av Klassisk Treseilerklubbs hemsida, en entusiast.

I mitt arbetsrum hemma i Uppsala sitter jag fortfarande och tittar på det utslitna fotografiet på "Marina" som då hade "KR / S 20" i seglet. Jag minns hur min pappa alltid beskrev "Marina" med orden "14 meter, 8 ton". Djupgåendet var lika lång som han själv, 1.81 m, påstod han (ser nu att "Marina" sticker 1.85 m). Han kunde stå raklång under luckan till ruffen, men inte inne i själva ruffen.

Jag har en hel del fotografier, loggböcker och andra minnen från "Marina", så är det av intresse kan jag leta i garderoberna och sända över en del. Jag minns inte när min pappa tappade mig överbord när jag var ett år (1972), men väl när vi frös fast i isen på Möja i Stockholms skärgård under en påsk i mitten av 70-talet. Vi fick hacka oss loss med ankaret för att komma ut ur viken. Jag minns också alla långa dagar på varvet. Pappa slipade och mamma gick runt med oss pojkar (det fanns som tur var en korvkiosk och så blev vi mutade med godis). "Marina" har även varit på framsidan på tidningen Båtnytt. Vi har kvar originalet på den bilden.

I april 1975 föddes min bror, Lars, och i Sverige gjorde man reklam för att pappor kunde vara lediga från jobbet för att ta hand om sina barn. I juni det året tog min pappa mig och min bror och seglade "Marina" hela sommaren. Pappa stod vid rodret med min lillebror i en sele på bröstet och jag, som fyraåring, var gast och "hopp-i-land-kalle". Det skrevs ett reportage om det i en damtidning. Det blev en läsarstorm utan like. De flesta tanter tyckte att det var oansvarligt att en pappa seglar ensam med sina barn. Vissa tanter tyckte tvärtom. Jag säger som min bror: "Det är uppfostrande att segla"!

På grund av att min pappa började läsa till läkare 1977 såldes "Marina" och vi köpte en IF-båt istället. Min bror, Lars Öhrmalm, och jag är båda lika övertygade om att vi en dag kommer att köpa tillbaka "Marina" (om Du tänker sälja henne, så har Du minst en köpare). "Marina" är och kommer alltid vara idealbåten för mig!

Ledsen att störa Dig med ett överdrivet långt brev, men värmde så när jag såg "Mads ombord i Marina sommeren 2000" på KTK:s hemsida. Jag lyckades äntligen hitta henne!

Hälsa "Marina" och klappa henne från mig!

Med vänliga hälsningar

Johan Öhrmalm

Uppsala, Sverige

johan.ohrmalm@telia.com